Vem vill jag be för idag?
Just idag vill jag be för dig som inte fått tid för dig själv i sommar. Som försökt vara andra till lags mest hela tiden, som tagit hand om så mycket och som satt dina egna behov sist. Kanske till och med på bekostnad av din inre och yttre hälsa.
För dig behöver ett eget space, ett eget läger eller en egen retreat. Eller åtminstone någon promenad, några timmar hemma för dig själv. Att göra det bara du vill göra. Tänka det bara du vill tänka. Be om det bara du önskar dig, högst av allt. Du är värd det.
Själv fortsätter jag att befinna mig på ridläger... Skriver mig till sömns på höskullen. Eller det som tidigare var det. Idag är det mest ett sovloft som luktar häst och där jag har mitt eget lilla bås. Där hovslagen i boxen inunder mig slår och skrapar om natten. Så att jag ska veta att jag inte är ensam, att någon vakar över mig. Att någon behöver mig.
Jag samtalar med andra kvinnor i olika åldrar som finner andligheten i stall, på höskullar, dynghögar, ridbanor. Jag hänger vid paddocken och iakttar noga instruktören och alla andra ryttare. Känner mig som 14 och 41 på samma gång.
Blir tillsagd av de 20-åriga ledarna att mocka all hästskit noga. Även kisset ska alltså bort om det är mycket någonstans. Jag lastar allt i skottkärran och tömmer i den enorma dynghögen. Sen sopar jag noga stallgången innan middagen. Tittar på de andra kvinnorna och tjejerna. De njuter också. Av dynghögen, av allt.
Tittar vidare på hästen och ber den tala om Gud med mig. Vi samarbetar väl på ridbanan, fuxen Disa och jag. Hon biter mig inte en enda gång när jag spänner sadelgjorden. Fastän jag blivit varnad.
Barnen ringer titt som tätt på telefonen om Swish, semesterplaner och stora känslor. Jag ringer mannen för att avge små rapporter, lösa praktiska problem. Ingen riktig sommar utan ridläger, det är mitt huvudargument. Annars måste jag nog skaffa en egen häst…
Jag tar ett kvällsdopp i den sommarvarma tjärnen och rakar benen vid strandkanten när ingen ser. Jag har retreat. Mammaretreat. Sommarretreat. Hästretreat. Men jag kan inte låta bli att samtidigt bjuda in alla ryttarna till Kontempel och våra egna retreater. Tvångs-missionera av bara fart, eller passion.
Någon gång, tänker jag , någon gång ska jag göra just detta. Hålla ett Ridretreat för såna som jag. Såna som finner andligheten i dynghögar och på höskullar. Ett retreat med engagerade förskolelärare, nyblivna mammor, pigga farmödrar, blyga tonåringar, unga kompetenta ledare och en flock med fyrbenta andliga vägvisare.
Vem vill du be för idag?
*Dagens tanke utifrån boken "Just idag"; 365 tankar för sinnesro". Se också livevideon på Kontempels Facebooksida varje dag 9.00 där olika människor reflekterar kring dagens fråga.