Sök
  • Fotiní Carlsson

Är den gyllene årstiden över nu?

Uppdaterat: aug 24





Sommar. Så mycket förväntningar som läggs i det ordet, begreppet, årstiden. Så många saker som skjuts på, in i det sista, in i sommaren. Sommaren som ska vara gyllene. Kravlös, skön, oändlig, fullkomlig och framför allt avslappnad.

Jag tillbringar ofta den första delen av sommaren till att bråka, stressplanera och schemalägga egna aktiviteter och barnens olika planer hos andra föräldrar, vänner och släktingar. Därefter klandrar jag mig själv för i princip allt. Kroppen har tex oftast inte hängt med in i denna årstid då gardinerna dras upp i ett bländande solljus och kläderna ska av i samma takt. Då alla ska vara lyckliga, glada, mätta och belåtna från morgon till kväll.


Det bästa jag har gjort för mig själv och mina somrar var att sluta diska. Efter flera somrar av irritation, bitterhet och ständigt hukande in och ut ur diskmaskinen slutade jag plötsligt. Jag smög iväg i gräset efter middagarna, gick på toaletten väldigt länge, sprang och gjorde något annat helt enkelt – vad som helst – för att slippa fastna i diskträsket. Och det gjorde susen. Vet inte vem som tog hand om disken istället för mig men någon var det. Kanske barnen, maken, gästerna - eller Gud. Eller så gjorde jag disken trots allt, när det behövdes, men omedvetet och glömde bort slitet sekunden efteråt bara för att jag så tydligt övergett det självpåtagna (?!) och mycket ensamma ANSVARET för familjekaoset.

Hursomhelst. Den här sommaren var inget undantag. Det var så mycket jag inte hann. Så många dagar som blev bråkiga och jobbiga. Så mycket onödigt jag stoppat i mig som satt sina spår och en hel del utebliven träning. Men ändå. Sommar är sommar. Och bara begreppet Sommarlov rymmer så mycket njutning att det i efterhand kan vara härligt att bara ha varit med om den. Sommaren.

149 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla